Jävligt pissig vecka överlag. först en massa skit i klassen, tänk om somliga faktiskt kunde uppföra sig lite trevligare med bättre attityd? det gäller faktiskt mer än en person. Jag kommer ju fan spy på alla snart.
sen nån jävel som snor öl och skruvar loss dörrhandtag är ju inte heller så trevligt, blir förbannad även fast jag inte var där.
Sen idag ringa Lotten och se vad planerna för helgen blir då har hon typ glömt bort det och vill träffas på Söndag istället då jag ska putsa rutor på nån skola i stan typ halva dan. Så alla planer för helgen är borta och sen blire massa skit och man känner sig som den mest ensamma människan på hela jorden..
Och stackars Malin, fyhelvete. Först trampa in en spik i foten och sen så ger ägaren till medryttarhästen bort hästen till nån gubbe.. sista dagen för henne med honom imorrn.. lill gumman..
Och som om det inte räckte med skit så har Poppe fått värsta epelepsi anfallet och jag har insisterat på att han ska slippa ifrån det här nu.. Det känns så jävla svårt. Att behöva släppa en så speciell liten vän. Han är ju ändå bara typ 6-7 år min lilla ängel.. men är det ett värdigt liv för honom att gå på typ tunga medeciner som vetrinären vill? det tycker inte jag.. Han har redan fått sin del av att vara sjuk och nersövd.. Jag fattar inte hur jag ska klara av det här.
Så jävla ensam och så jävla ledsen.
Nu ska jag gå och gräva ner mig under täcket och dö av syrebristen, eller inte men nåt i den stilen.
sen nån jävel som snor öl och skruvar loss dörrhandtag är ju inte heller så trevligt, blir förbannad även fast jag inte var där.
Sen idag ringa Lotten och se vad planerna för helgen blir då har hon typ glömt bort det och vill träffas på Söndag istället då jag ska putsa rutor på nån skola i stan typ halva dan. Så alla planer för helgen är borta och sen blire massa skit och man känner sig som den mest ensamma människan på hela jorden..
Och stackars Malin, fyhelvete. Först trampa in en spik i foten och sen så ger ägaren till medryttarhästen bort hästen till nån gubbe.. sista dagen för henne med honom imorrn.. lill gumman..
Och som om det inte räckte med skit så har Poppe fått värsta epelepsi anfallet och jag har insisterat på att han ska slippa ifrån det här nu.. Det känns så jävla svårt. Att behöva släppa en så speciell liten vän. Han är ju ändå bara typ 6-7 år min lilla ängel.. men är det ett värdigt liv för honom att gå på typ tunga medeciner som vetrinären vill? det tycker inte jag.. Han har redan fått sin del av att vara sjuk och nersövd.. Jag fattar inte hur jag ska klara av det här.
Så jävla ensam och så jävla ledsen.
Nu ska jag gå och gräva ner mig under täcket och dö av syrebristen, eller inte men nåt i den stilen.

0 Comments:
Post a Comment
<< Home